Vad är the Big Deal med porren?

De flesta barn i Sverige har i princip obegränsad tillgång till Internet, dygnet runt, via datorer, surfplattor och mobiltelefoner.
Enligt den senaste undersökningen från Statens Medieråd från 2019 använder 81 % av unga vid 9 års ålder mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %. Samma undersökning visar att tillgång till internet för unga i Sverige närmar sig 100 %.
Detta innebär att allt fler ungdomar idag har obegränsad tillgång till pornografi via nätet. Porrens omfattning och lättillgänglighet gör att det inte är en fråga om ‘om’ utan ‘när’ ditt barn kommer i kontakt med porr.

Hur påverkas ditt barn av att exponeras för porr?

I dagens samhälle där allt yngre barn utsätts för porr tidigt har porr blivit många barn och ungas första och huvudsakliga källa till sexualkunskap.

  • En svensk undersökning från 2014 visar att medelåldern för pojkar att aktivt börja söka efter pornografi är cirka 12 år.
  • I princip alla killar och drygt hälften av alla tjejer i 16-års ålder har sett pornografi.
  • Siffror från Linköpings Universitet visar att en av fyra killar i 18-års ålder tittar på porr dagligen, och att de som tittar varje dag har i högre grad varit utsatta för sexuella övergrepp samt har utsatt andra för övergrepp.

Porr utformar idag barns, ungas och även vuxnas syn på kön, sexualitet, samtycke och relationer.
Hjärnforskare och experter pratar om hur de som tittar på porr efter ett tag tröttnar på dess innehåll, det blir inte lika spännande som det var från början. För att kunna få samma ”kick” behöver personen antingen titta oftare eller gradvis kolla på mer extremt innehåll. Det kan leda till att personer förflyttar sina gränser och tittar på innehåll med ännu grövre våld, eller med dokumenterade övergrepp på barn eller djur.
Vi påverkas av det vi ser, vilket är precis varför företag satsar mycket pengar på reklam och marknadsföring. Porrindustrin jobbar också med att påverka efterfrågan. Vi påverkas inte bara av att titta på porr, utan även av den s.k. porrkultur som finns runt omkring oss. Porrkultur handlar bl.a. om att den estetik, som tidigare bara var förknippad med pornografi, har blivit en del av populärkulturen (reklam, filmer och TV-serier, musikvideor m.m.).

Vad kan du göra?

Många vuxna saknar både kunskap om hur dagens porr ser ut samt verktyg för att kunna adressera porrens skadeverkningar i samtal med barn. Forskning visar att barn som tittat på porr pratar i princip aldrig om det med vuxna.
Du som förälder har en viktig roll i att skydda ditt barn från porrens skadeverkningar och utrusta hen med kunskap om och förståelse för vad pornografi egentligen är.

Så hur kan du agera? Vad ska du börja med?

Steg 1: Inhämta kunskap

Pornografi är en kunskapsfråga. För att du ska kunna känna dig trygg med att prata om porr med ditt barn ska du först inhämta kunskap om pornografi och dess skadeverkningar.

  • Läs Reality Checks broschyr ”10 myter om porr”. Du kan antingen ladda ner den eller beställa tryckta broschyrer genom att skicka ett mail till info@reality-check.nu
  • Läs Talitas rapport ”Syns man inte, finns man inte – inblick i den svenska porrindustrin. Rapporten finns att ladda ner på Talitas hemsida.
  • Se Dr. Gail Dines TED-talk Growing Up in a Pornified Culture.

Övriga lästips: 

Steg 2: Reflektera över dina egna föreställningar, åsikter och värderingar 

Innan du börjar prata med ditt barn om pornografi ta gärna tid och fundera över följande frågor: 

  • Vad betyder sex och sexualitet för dig?
  • Ska man prata med andra om sex? Har du någonsin gjort det?
  • Hur bekväm är du med att prata med andra om sex?
  • Har du någonsin pratat med andra om porr? Om ja, hur kändes det? Om nej, varför?
  • Vad är det som du värderar mest i relationer, familj, i samhället?
  • Vill du att ditt barn har samma föreställningar, åsikt och värderingar?

Efter du har reflekterat klart formulera gärna korta svar på ovanstående frågorna så att du kan använda svaren i dina samtal med barn.

Steg 3: Skapa trygg samtalsmiljö

  • Om du upptäcker att ditt barn konsumerar pornografi, försök att inte visa barnet att du är ledsen, obekväm, nervös eller upprörd. Ta ett djupt andetag, varva ner och börja samtalet när du känner dig lugnare.
  • Se till att ingen annan är med och lyssnar på ert samtal om barnet inte själv utrycker behov/vilja att ha någon annan (vän, syskon, andra förälder, etc.) med.
  • Du behöver inte bjuda in barnet till samtal i förväg. Visa inte att du gör en stor grej av det, utan påbörja samtalet på en promenad, medan ni är ute och shoppar, lagar mat eller liknande.
  • Ha empati som utgångspunkt i samtalet. Det är viktigt att komma ihåg att barnets nyfikenhet kring kropp, sex och relationer är naturlig och bekräfta det till barnet.

Steg 4: Påbörja samtalet

  • Du kan börja genom att prata bredare om barnets tillgång till internet och olika digitala verktyg (mobiler, datorer, surfplattor). Här kan du passa på och prata om både fördelar och risker med internet och teknologin samt dela med barnet av dina värderingar och förväntningar vad gäller deras användning av internet.
  • Upplever du att ditt barn inte är bekvämt med att dela med sig av sina egna erfarenheter på nätet försök i stället prata om vad barnet hört andra barn prata t.ex. i skolan. Ibland kan det vara lättare för barn att prata om andras beteende och erfarenheter i stället för sina egna. Du kan också dela med dig av din egen eller någon annans personliga berättelse kring pornografi, sexting (dvs. att skicka nakenbilder/nudes) eller liknande. Efter att man själv har berättat om sina erfarenheter kan det kännas lättare för barnet att öppna upp sig.
  • I och med att barnets trygghet på nätet inte bara handlar om pornografi kan du prata om olika aspekter av barnets digitala vanor så som sexting, användning av sociala medier, integritet m.m.
  • Använd gärna någon film, tv-serier, reklam, artikel eller webbsida som utgångspunkt. Du kan nämligen prata med ditt barn om hur sexualiserade bilder på tjejer och kvinnor används i reklam för t.ex. choklad eller bilar, eller fokusera på de stereotypa könsnormer som många filmer innehåller och förstärker. På så sätt kan du lättare visa barnet hur media påverkar oss.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ!

  • När ditt barn öppnar upp för samtalet ge barnet mycket ”cred” för det och uppmärksamma hur modigt barnet är som delar med sig.
  • Språket är viktigt! Anpassa ditt språk efter barnets, undvik komplicerade förklaringar och svåra ord. Försök gärna använda ord som ditt barn själv använder.
  • Var uppmärksam och flexibel – om du t.ex. förstår att barnet fått tillräckligt mycket information om kondomer och visar större behov av att prata om sexuella kränkningar anpassa samtalet utifrån det. Repetition är förstås bra, men för mycket repetition kan göra så att barnet tappar motivation.
  • Var strategisk – tänk på hur det första samtalet kan följas upp och fördjupas vidare. Det är väldigt viktigt att det inte blir ett engångssamtal om pornografi utan en kontinuerlig dialog om sexualitet, relationer och normer under hela barnets uppväxt. Sikta på att ha en löpande diskussion som är aktuellt och åldersanpassat. 

Funderar du på att begränsa ditt barns tillgång till pornografi hemma och öka barnets trygghet på nätet?

Här är några förslag på IT-lösningar tillgängliga i Sverige: 

Upplever du att ditt barn behöver prata med någon annan vuxen om pornografi, sex, kropp, relationer? Behöver du själv prata med någon?

Hit kan du och/eller ditt barn vända er:

Kvinnofridslinjen – en nationell stödtelefon för utsatta för fysiskt, psykiskt och sexualiserat våld som också ger råd och stöd till de våldsutsattas anhöriga eller vänner. Tel: 020-50 50 50.

Kvinno-, tjej-, ungdoms- och transjourer – här kan man hitta kontaktuppgifter till kvinno-, tjej-, ungdoms- och transjourer runt om i Sverige.  

Ungarelationer.se – ger stöd och information till ungdomar under 20 år som blir utsatta i sin relation, är kompisar till någon som blir det, eller är de som utsätter.

Tjejjouren.se – vänder sig främst till alla som identifierar sig som tjej, i åldrarna 12-20, men också till anhöriga till unga tjejer eller till de som är nyfikna på tjejjoursrörelsen.

SNAF – står för Sexualkunskapen ni aldrig fick, och riktar sig till unga kvinnor och icke-binära som tycker att det är jobbigt att prata om sex och sexualitet men vill gärna prata med någon om det. 

Killfrågor – en anonym chatt för ungdomar.

ECPAT Sverige – hjälplinjen för barn under 18 utsatta för sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Tel: 020 112 100.

Bris – står för Barnens rätt i samhället, och stöttar barn i utsatta situationer, bl.a. genom hjälplinjen och chatt.

Bråttsofferjouren – en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Tel: 0200-21 20 19.